Brevkort, vykort och julkort har vi haft i Sverige sedan slutet av 1800 - talet. Men hälsningarna grundar sig på en urgammal tradition.

Vid tiden för Jesu födelse var det vanligt att romarna sände palmblad eller småpresenter till varandra vid nyår. Dessa gåvor skulle symbolisera seger och framgång. Den äldsta kända europeiska nyårshälsningen är från 1300-talet. Julkorten har alltså sin föregångare i nyårskort som man dock inte postade utan överlämnade i samband med nyårsvisiter.

Det första kända julkortet utkom på ett företag i London år 1872. Kortet handmålades i 1000 exemplar och såldes för 1 shilling per styck. 8 år senare började man trycka julkort och redan 1880 stämplade Generalpostkontoret i London inte mindre än 11 miljoner kort. Korten var ofta utsirade med relieftryck, sidenband, tyll och rosetter. Att korten kunde vara utstyrda på detta sätt berodde på att de första julkorten överräcktes eller sändes i kuvert som normala brev.

Seden att skicka kort hörde till en början endast hemma i de borgerliga hemmen i städerna. Men på 1910-talet blev det vanligt att skicka julkort i alla befolkningslager.

Efter sekelskiftet började de svenska julkorten att komma och de blev snabbt så populära att svenska motiv såldes långt utanför landets gränser.

Våra mest kända julkortstecknare var Jenny Nyström och Aina Stenberg-MasOlle med alla sina tomtar. Även Elsa Beskow och Carl Larsson målade julkort.

Den stora spridning som julkorten fick har säkert påverkat vår uppfattning om hur en riktig svensk jul ska se ut och bidragit till att sprida våra olika traditioner över hela landet.