Julbocken
 
 

Julbocken är en av våra äldsta julsymboler men det är ovisst varifrån den kommer.

Seden att klä ut sig till julbock kan ha sina rötter i 900-talet. Vid denna tid fanns det nordiska vikingar hos Konstantin IV i Konstantinopel. I efterlämnade skrifter kan man läsa att dessa soldater dansade runt i ring, slog med trästakar på sina sköldar och ropade ”jul, jul”. Några av soldaterna bar djurmasker och var klädda i pälsar med skinnet utåt. Detta berättar folklivsforskaren Jan-Öyvind Swahn i sin bok ”Den svenska julen”.

En annan teori är att bocken härstammar från de medeltida Nikolausspelen i södra Europa. I spelen fanns alltid en bockliknande djävulsfigur som drog olydiga skolbarn i håret.

I Sverige har julbocken mera stått för fest. En utvald ung person tog på sig en djurpäls, som var vänd ut och in och ett konstgjort djurhuvud. Denne drog sedan med följe från gård till gård och sjöng eller uppförde enkla skådespel. Ibland sjöngs försmädliga skämtvisor. Som betalning fick de lite mat och dryck.

De kyrkliga myndigheterna ville förbjuda denna ogudaktiga julsed. 1721 kom ett påbud mot ”de självsvåldiga gossar och lösa personer som löpte omkring på gator och i gränder”

Så småningom blev seden än beskedligare. Från slutet av 1700-talet var julbocken julklappsutdelare i de borgliga hemmen. Julbocken blev en föregångare till tomten, som tog över knappt 100 år senare.

Julbocken kan alltså härstamma från vikingarnas fester i 900-talets Konstantinopel eller från medeltidsspelen i södra Europa eller från någonting annat…

Tillbaka

Under 1900-talet har bocken blivit en spridd hemslöjdsartikel i halm som skänker julstämning utan att någon tänker på om bocken över huvud taget har med julen att göra.